Djur.

Maria (som jag bor hos) har en liten hund. Buju heter han och ska vara en korsning av malteser och pudel. Han är liten, fluffig och väldigt kelig.




Han älskar att ligga uppe på kuddar i soffan. Ibland kallar jag honom för the pillow dog, för han är litegrann som en kudde...med ben. Ligger där bland kuddarna och tigger kel. Söt är han, lille Buju.








Vi har inte särskilt mycket insekter här i huset (lägenheten, egentligen) men ibland så dyker det upp nån stackare. De som inte överlevt vistelsen här inne helt enkelt. Förutom spindlar, såna har vi. Men det är bara platta väggspindlar som håller sig ur vägen så det är verkligen inget problem. En och en annan förvirrad liten ödla, både geckos och andra varianter, kan leta sig in ibland också. Men de är ju bara söta.

Och nu vet jag i alla fall en person som kommer att tycka att det här är en bild på en otäck och väldigt stor nattfjäril (?). Själv tycker jag den är rätt fin och såklart är det lite sorgligt att den ligger död här på vardagsrumsgolvet.





Jag tänker alltid på morfar när jag sätter en tändstickskask bredvid något för att visa på storlek. Det är fint tycker jag, de där små sakerna som minner om en speciell person. Som att jag tänker på mamma när jag viker örngott och kökshanddukar. På det vis hon lärde mig.