söndag 6 februari 2011

Chibuku.

Igår firade vi att John har fyllt år. Roligt!
Först lagade jag en fiskgratäng. Kan ni tänka er! Fisken kanske inte var så mjäll som man önskar, men det var en helt okej king clipper som fick gott sällskap av sås och potatismos, eller pommes duchesse om man ska vara lite fin så.
Till maten vin och sedan öl och presentwhisky till efterrätt. Vi har en grej med att köpa så billig sprit som möjligt, rom för 21 000 kwacha (ca 30 kr), whisky för 35 000 och så vidare. Flaskan som jag letat fram dagen till ära kostade hederliga 27 000 och var nog sämst hittills, haha!
Men inte tog det slut där, nä, presentkavalkaden fortsatte, även nästa sak i drickbart format. Chibuku. Eller, låt mig återkomma om det där. Drickbart.


Så här glad var John över sin första förpackning Chibuku!

Chibuku är en form av öl. Eller alkoholhaltig dryck i alla fall. Majsöl, typ. Billigt är det, mellan 1500-3000 kwacha för en liter. Ca 6 procent. Den här kommersiella kallas Chibuku Shake Shake, eller i vardagstal "shakes", "shakers". Eller fattigmansöl, poor mans beer/drink. Man kan inte köpa chibuku där man normalt köper alkohol utan de säljs enbart i compoundsen. Det ligger ofta tomma förpackningar i dikena och man ser ibland män som raglar runt med en shake i handen på helgerna.




Taste the goodness står det på förpackningen. Vet inte vi exakt höll med om det där, goodness. Lukten när tetran öppnades efter att ha skakats, ja man måste skaka om den innan man dricker. Vätskan separerar nämligen. Därav namnet, Shake Shake. Shake before drink! Mmm, visst börjar det vattnas i munnen nu?



Hur som helst. Doften påminner om degspad. Alltså ganska mycket jäst. Och lite surt.
Smaken? Ja. Sur. Konsistensen är lite lätt grynig, lite tjock så. Öl och middag i ett, liksom! Färgen...ja, ni ser ju.



John var betydligt mer tapper än jag då han drack upp hela glaset. Ett litet glas förvisso, men ändå. Själv lyckades jag bara sippa några små klunkar och sedan tog det stopp. Grynigheten och det sura var helt enkelt för mycket för mig. Det är nog verkligen en "acquired taste" som man säger.
Sedan slog tanken mig, tänk om just den här tetran är lite gammal? Kanske är färsk chibuku godare? Åh, vem vet. Undersökningarna fortsätter. Kanske.




Roligt var det- våra äventyr i den traditionella dryckeskulturen och firandet av födelsedag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar