Lista.

Jag har fått en utmaning. En bloggutmaning. En lista!
Det är 30 låtar. Under 30 dagar.
Jag kommer att börja imorgon, känns ju lite snyggare att börja första juni än sista maj.
Men här får ni kika på listan.
Det är Anna (en läsare som jag inte känner personligen, väldigt roligt!) som skickat den till mig och jag vet inte om hon skapat den själv eller inte, men imorgon kör vi igång.
...och jag har redan börjat våndas över nr 1. Min favoritlåt? Omöjligt ju. Men okej!

dag 01 - din favoritlåt
dag 02 - en så kallad "hatlåt"
dag 03 - en låt som gör dig glad
dag 04 - en låt som gör dig ledsen
dag 05 - en låt som påminner dig om någon
dag 06 - en låt som påminner dig om en plats
dag 07 - en låt som påminner dig om en speciell händelse
dag 08 - en låt som du kan hela texten på
dag 09 - en låt som får dig att dansa
dag 10 - en låt som får dig att somna
dag 11 - en låt av ditt favoritband
dag 12 - en låt från ett band du hatar
dag 13 - en låt som är "guilty pleasure"
dag 14 - en låt som ingen förväntar sig att du ska älska
dag 15 - en låt som beskriver dig
dag 16 - en låt som du brukade älska men nu hatar
dag 17 - en låt som du ofta hör på radio
dag 18 - en låt som du önskade att du hörde på radio
dag 19 - en låt från din favoritskiva
dag 20 - en låt som du lyssnar på när du är arg
dag 21 - en låt som du lyssnar på när du är glad
dag 22 - en låt som du lyssnar på när du är ledsen
dag 23 - en låt som du vill ska spelas på ditt bröllop
dag 24 - en låt som du vill ska spelas på din begravning
dag 25 - en låt som får dig att skratta
dag 26 - en låt du kan spela på ett instrument
dag 27 - en låt du önskar du kunde spela
dag 28 - en låt som får dig att känna dig skyldig
dag 29 - en låt från din barndom
dag 30 - din favoritlåt från den här tiden förra året

Njut.

Även en lite regnig söndag blir bättre om man tar sig en promenad till Näckrosdammen och tittar på just näckrosor.





Jag saknar en hund att promenera med. Människor i all ära men det är roligare att promenera med hund. Eller både och. Att gå själv kan vara skönt ibland men är oftast tråkigt och det slår aldrig hundpromenader. Tog ett första konkret steg i skaffa-hund-processen i lördags och mailade på en annons om en vuxen dvärgschnauzer. Åh, jag vet inte om han är rätt för mig och om jag är rätt för honom men hans ägare tycker jag verkar lämplig i alla fall. Nu ska jag bara bestämma mig för om jag ska träffa honom eller inte. Om jag verkligen vill ha en 4-åring. De är ju vuxna liksom. Har inte tänkt mig en valp utan mer en unghund, lite mer formbar liksom... Men samtidigt, det kan ju bli fint med en vuxen också.. Ska fundera vidare.

Insåg igår att det fanns rom, cola, lime och is hemma. Då får man ju blanda till sig en drink.
Ett gott slut på veckan.
Den här nya veckan är fullknökad med plugg. Och roligheter: klippning och inte mindre än två spelningar: José González på fredag och Håkan Hellström på lördag!

Irritation.

Jag ägnar ganska mycket tid åt att kolla på hundannonser. Både på Blocket men också olika omplaceringssidor. Och jag blir så irriterad över mängden hundar runt ett år, gärna nån slags "kamphunds"-blandning... Men också jack russels, schäfer och andra krävande hundar. Vad tror folk att de köper? Hur oförberedda är de egentligen? Ettårshundar kan vara skitjobbiga, runt könsmognad och så vidare. Vet folk inte det? Läser man inte på innan man skaffar valp?
Man måste vara förberedd på könsmognaden, tonårstrotset och allt det där. För när det går över har man ju sin goa hund tillbaka. Men folk verkar vara dumma i huvudet på riktigt.
Stackars stackars hundar. Dumma dumma människor.
Så mycket frustration det finns där ute bundet i alla dessa hundar. De behöver ju bara få röra på sig, använda hjärnan och ha en pålitlig ägare som inte säljer dem så fort de blir lite jobbiga.
Skärpning!

Matlagning.

Har fått önskemål om recept i bloggen. Matlagning helt enkelt. Er önskan är min lag så här kommer det!

Det här har jag ätit till middag idag, lyxigt och enkelt.
Du behöver det här:
Nån slags bandpasta, sparris, rökt lax, lök, citron, chili, peppar och grädde/creme fraiche. Jag brukar normalt inte använda vispgrädde i mat men nu skulle jag ändå ha det till nåt annat så varför inte slå två flugor i en smäll.


Mjuka upp finhackad lök i lite olja. Strimla laxen och lägg i. Peppra. Pressa i citron. Häll på vin om du har. Låt puttra ihop lite. Koka pastan också. Jag tycker det är käckt att slänga i sparrisen i pastavattnet vid lämplig tidpunkt.
Sen på med grädde och antingen drar du ner lite hackad chili nu eller så strör du på det sen.

Blanda ihop och vräk upp på tallrik. Gärna lite snyggare än så här.
Ät & njut. Det går sjukt snabbt det här. Lysande på alla sätt.

Ha en fin lördagskväll nu kära läsare!

Kajsa.

Äntligen blev det dags att hänga med Kajsa. Vi har inte setts ordentligt sedan augusti och att ha en hel kväll att bara snacka och ha det grymt, ja det var just grymt roligt. Det är så fint att allt liksom är som det alltid har varit. Ingen konstig distans trots många månader i olika världsdelar. Men så är det ju med bra vänner. Bra grej!

Vi snackade hundar. Mycket hundar. Och jobb. Och Mexiko, Zambia och livet i allmänhet och i synnerhet. Vi drack lite vin också. Ungefär så mycket att den perfekta sysselsättningen idag är att ligga i soffan och kolla på Stockholm marathon.
Heja heja John som springer också. Tappert!

Det är fint att ha dig hemma igen Kajsa.
Puss på dig fantastiska vän!

Mix.

Är lite förkyld och allmänt hängig. Enormt tråkigt.
Men jag fick VG på min senaste tenta och det var ju roligt. Än kan man, liksom.
Nu ska jag bara skriva en till sen är den här terminen över. Och delta i några seminarier också.

I övriga livet:
* Tankar om hund är fortfarande väldigt närvarande. Oj oj vad jag längtar. Men har svårt att bestämma mig.
*Kajsa & Alex är i stan!
*En sällan skådad litterär inspiration.
*Senaste tidens bästa komplimang: att någon tycker att jag är så jävla rolig.
*Allmän herregudvadskajagtamigtillmedmittliv-vånda.
*Ganska många sjuka närstående nu. Inte mina närstående utan mina vänners. Farmödrar, syster och den förtvivlade verkligheten av en bebis som dog i magen.
* Jag söker jobb och har precis sökt ett som vore grymt kul. Jag vore perfekt för det. Hoppas arbetsgivaren inser detta.

Och så är det fredag. Det är fint.

Förlåtelse.

För ett par veckor sedan pratade jag med en vän om förlåtelse. Det sägs ju liksom lite så där allmänt att man måste förlåta för att kunna gå vidare.
Jag har inte riktigt hållit med om det och vi pratade och hon konstaterade att en del, exempelvis Ann Heberlein, tycker inte att man måste förlåta allt. Att det kan innebära ytterligare en kränkning av sig själv. Man ska tänka igen och vara helt okej med det. Det är en process.
Det är kanske lite fånigt men det kändes skönt. För det finns en del saker jag inte vill/kan förlåta men jag tycker ändå jag gått vidare. Jag låter inte de händelserna eller personerna ta kraft ifrån mig längre. Ibland måste man finna sina egna vägar och inte låta rådande normer sätta standarden för hur man ska leva sitt liv.
Läs gärna mer här.

Tungt.

Vet inte vad det är med den här dagen, gårdagen var likadan... Märklig och tung. Fast man kan ändå skratta åt eländet. Men till och med mitt skrivbord har gett upp! Ni fattar ju. Då är det illa.

Åh. Orkar inte laga. Vill köpa nytt! Eller ja, ett loppisskrivbord eller så.

Jaja. Här kommer de utlovade bilderna på mitt fina kortfodral som jag fått i present:

Känns motivet igen?

Ganska så gulligt.

Krångel.

Har haft problem att komma in på bloggen ett par dagar nu. Konstigt. Irriterande.

Ni får några nyckelord för de senaste dagarna;
blåsigt, stuvad vitkål, playstation, trötthet.

Stuvad vitkål är förresten galet gott.
Och idag är jag så trött att jag inte vet var jag ska ta vägen. Hoppas det går över snabbt.

TRÅKIGT inlägg. Sorry.

Men biljettkontrollanten log innerligt när han såg mitt fodral till spårvagnskortet.
Ska visa det en dag när jag har kameran tillgänglig.

Konst.

Igår var vi på vernissage på Art Now Gallery. Bland andra ställde Adam ut och jag tycker verkligen att ni ska kila dit och titta, och vem vet, kanske även köpa något. Det var himla trevligt att vara där, dricka vin och beundra och förundras över en del verk. Art Now ligger på Götabergsgatan och utställningen pågår till den 28 maj. Rekommenderas!

Och så var det ju Göteborgsvarvet igår. Oj oj vad folk det var som sprang.

Och tittade på!

Sen hemma så övergick dagen till kväll och vi körde en mindre Tekken-turnering och jag vann så himla mycket. Mot alla! Eller, ja, mot båda. Man kan nog säga att jag var bäst, i alla fall då. Trots ringrostighet.
Sedan såg vi De Ofrivilliga och skruvade lite på oss i soffan.

Idag är det söndag och grått och oroligt ute. Och ganska varmt. Åskväder.

Fläckar.

Det är fredag idag och jag ska plugga ett par timmar och sedan ta helg.
Då ska jag städa lite, gå till systemet och handla nån god mat. Kvällen är öppen, några olika alternativ för sysselsättning finns allt. Får se vad det blir till slut.


Jag vet inte varför men jag tycker det är fint med fläckarna på koppen som blir när man dricker. Kanske för att det påminner om mamma, hon slabbade ganska bra på sina kaffekoppar. Doppade brödet, och så.
Men ja. Fint är det. Personligt på nåt vis.

Nu ska jag rusa in i en värld av kakao, chokladföretag, barnarbete, Elfenbenskusten och krig. Spännande och obehagligt.

Hjärtknip.

Litet barn på spårvagnen:
-Men mamma, tänk om det blir jordbäving?
-Det blir ingen jordbävning, inte här i Sverige.
-Hur vet du det? (med förtvivlan i rösten)
-Sverige är stabilt, står på sten förstår du.
-Men. Tänk om stenen går sönder? Tänk om det kommer massa vågor?
-Du behöver inte vara orolig. Det är lugnt här i Sverige. Jag lovar.
-Men de skjuter ju på människor mamma! Och det kommer strålning!
-Men hjärtat...
Mamman tar sitt barn i famnen och håller om den lilla som nu snyftar upprört.
De sitter så en stund.
Sen:
-Titta, en ballong! utbrister flickan som nu har lämnat hemska tankar om jordbävningar, tsunamis, gängvåld och radioaktiv strålning.

Det knep till så i hjärtat av tonen i hennes röst. Så rädd.
Och jag tänker såklart på barn i världen som lever i den där verkligheten, med jordbävningar, tsunamis, strålning och att folk faktiskt skjuter på dem.
Men det måste man inte alltid göra. Och jag tänker inte utveckla eller jämföra på nåt sätt.
Det här var bara dagens hjärtknip.

Dagens bästa var kaffe och bulle med brorsan. Han är bra på kaffe.
Min ballong för dagen, kan man kanske säga.

Komplettering.

Så var den på plats, citronmelissen. Börjar bli riktigt bra det här.
Fast stormvindarna igår höll på att blåsa sönder mina skyddslingar så de fick hoppa ner på balkonggolvet.



Kajsa & Alex är på väg mot Sverige nu. Det är fint tycker jag!
Bra är också att jag valt ämne till min tenta. Ja, just det, uppsatsen kanske någon undrar om?
Min handledare och jag bestämde för ett tag sedan att jag lämnar in i augusti. Så härligt att ha den hängande över sig hela sommaren nämligen tänkte jag... Nä. Men seriöst. Jag har varken ork eller lust att slita dubbelt även om det så bara är för ett kortare tag. Det känns inte värt just i det här fallet. Annars kan det absolut funka, att arbeta väldigt intensivt en kort tid. Helt klart.
Men inte nu. Jag vill ha den här våren och försommaren utan press.
Det var inget lätt beslut. På de motsvarande fem åren jag pluggat har jag aldrig lämnat in något för sent, inte kuggat. Så det sista jag gör är alltså, haha, just det. För sent. Men inte fasen ska jag kugga. När det känns jobbigt, det här "misslyckandet" så tänker jag på att jag faktiskt har en magisterexamen. Det är inte illa pinkat. Och att lämna in uppsats nr 2 på så kallad avancerad nivå tre månader för sent, tja, jag är definitivt inte den första att göra det.

Idag blir det således förberedelser för tentan och sedan avrundas dagen med en öl eller två i helt igenom suveränt sällskap. Strålande.

Seger.

Halterna av björkpollen är nu låga. Vi har klarat ännu en vår!
Och det ser inte ut att bli några 5-10 grader-dagar framöver heller.
Jag kan inte annat än att känna mig lite segerrusig.

Vilken multifunktionell bild! Man ser både vår tjusiga tv, mitt poporange nagellack och så självaste undertecknad. Samt inte mindre än två segertecken. Slå det om ni kan.

För man gillar ju våren. Då man kan stå böjd över växter mest hela tiden.
Varför blev jag inte trädgårdsmästare eller liknande?
Växter är snällare än människor och nästan alltid fullt begripliga.

Balkong.

På balkongen finns nu :

Rosmarin. (inte riktigt planterad ännu)

Timjan. Nån silvervariant tror jag bestämt.

Oregano.

Citrontimjan.

Pepparmynta. Doftar fantastiskt!

Tomat. Små små tomater.

Och snart även citronmeliss och gräslök, persilja och kanske dill. Kryddor är ju av den fantastiska naturen både vackra och goda. Vackrast är nog citrontimjan just nu. Som en grön- och gulspräcklig boll. Underbar. Det är inte bara jag som tycker om den. Småfåglarna har för vana att slakta min citrontimjan. De verkar för övrigt gilla det mesta som smakar citron. Mina doktor Westerlund får allt känna av deras små näbbar när de glatt klättrar runt och knipsar.

Självklart uppstammad! Lite klen än så länge men tror den växer till sig snart.
Dr Westerlund - Rosengeranium - Doftpelargon. Kärt barn!

Jag tycker ju att det är ganska så sött med fåglarnas framfart på plantorna men vill inte riktigt att de ska vara så brutala som förr om åren när de bara lämnade en torr liten stubbe av min praktfylla citrontimjan. Lite lagom tuggande vore att föredra.

Det ska bli intressant att se vilken de föredrar när citronmelissen är på plats. Kanske blir lite jämnt knaprande på alla?

Övriga boende på balkongen är mina små Mårbacka:

Det här är en av dem, den lite större. Både övervintrade sticklingar från förra året.Eller ja, de var ju sticklingar en gång i tiden i alla fall...men har aldrig blivit särskilt stora. Älskar dem, så små, knubbiga och söta. Moderplantan minns jag inte ens vart den tagit vägen. Nåväl, den fick jag i alla fall i present av deltagarna i den ryggstudie jag deltog i för ett antal år sedan. Gruppens inspiratör - det var jag det. Mycket smickrande. Det var en studie på diskbråck och olika behandlingsmetoder. Det var rätt kul. Roligt också att det blev några olika grupper inom gruppen, beroende på var man hade sitt bråck, så umgicks man. Vi med L4L5 var såklart coolast. Trots att vi var flest. Inte så konstigt att man umgås helst med folk med samma problemområde heller, alla har ju olika knep för till exempel hur man spottar ut tandkrämen och liknande som kan vara problematiskt när man har ont just där. Låter kanske larvigt men såna saker är viktiga när man lever med det varje dag. Ja, klart man spottar i ett glas istället för att böja sig fram. Men ändå! Det är just den vinkeln som är svag hos oss. Andra tips om hur man ska våga gå på bio; sitt längst bak så att du kan ställa dig en kort stund upp om du måste, till exempel. Det var nog det bästa med hela studien, att träffa folk i samma situation. Folk som förstår och har roliga, rörande och stärkande historier att berätta som man känner igen sig i. Mycket bra!

...och några små själar som jag räddade ur rea-lådan i en blomsteraffär:

Det här vet jag inte ens vad det är. Men visst är den söt?

Det här vet jag vad det är men vet inte namnet. Vi hade såna i Zambia, det minns jag tydligt. De doftar väldigt speciellt. Den var i ett förskräckligt skick när jag tog hem dem, får se om den repar sig.

Ursäkta att bilderna inte är så tjusiga som de skulle kunna vara. Jag är lat idag. Det blåser ganska kallt ute också. Johodå.
Och ja...det är lite riskfyllt att ha dem ute när vädret ändå är så osäkert. Men jag håller koll på prognoserna och skulle det blir kallt så får de känsliga helt enkelt flytta in över natten. Inte värre än så.
Och nej, inte heller har jag odlat fram dessa själv. Har faktiskt inte sått ett endaste frö i år! Mycket märkligt hur det kan bli. I Zambia längtade jag så efter det men väl hemma har inte ro och utrymme funnits. Men det är inte så pjåkigt att gå och köpa lite plantor heller.
Har ju faktiskt en överlevare från förra året kvar, min lilla smultronplanta som jag taskigt nog inte tog nåt kort på nu. Men den är egenodlad från frö! Alltid nåt.

Jag går ut på balkongen ett antal gånger per dag och tittar på växterna. Stryker med handen och njuter av dofterna. Det är en välsignelse att ha balkong. Helt underbart!
Saknar nu bara de där stolarna. Sen är det klart för häng hela sommaren lång.

Uppehåll.

Ja, det har varit lite problem med att komma in på bloggen. Och sen när jag väl kom in så hade jag inte längre något att skriva om. Så kan det gå.

Helgen har varit ganska så lugn och skön. Det har ju faktiskt varit en del festande på sistone så känslan av att vakna fräsch både lördag och söndag har varit skönt och nog välbehövligt.

Nästa vecka är det ett helt gäng med vänner som återvänder till Sverige. Inte mindre än fyra stycken! Roligt roligt.

Mest dominerande i mitt liv just nu är en hundlängtan som gör ont. Jag vill ha hund! Men det är ju så mycket med det där. Ändå. Men som en klok vän sa, jag kommer nog aldrig mer ha så här mycket tid. Så egentligen passar det perfekt.
Samtidigt så är det ju ett stort ansvar och skaffar jag hund känns det som att jag binder mig till Sverige, eller ja, det gör jag ju. Och det vet jag inte om jag vill till 100 %.
Suck. Om man bara visste lite mer om framtiden.

Sommar.

Ja, inte än förstås. Men nu är det Maj och då håller alla på och hetsar om sommaren. Så även jag, det erkännes.
Ute på balkongen petar jag på mina kryddväxter och drömmer om grill, öl och vänner. Något vi redan fått smaka på lite, och fått mersmak.

Och så lyssnar jag på Noah and the whale och är så glad över att de kommer till Way out West.
Så himla glad är jag!

Timmar.

Vi tänkte att det kunder var fint med "ett foto i timmen", jag och några vänner.
Här är mina bilder, men jag anger inga klockslag för det har jag ingen exakt koll på. Men jag försökte knäppa nåt var 60e minut. Typ.

En dusch startar dagen. Funkar alltid.

Frukost. Äggmacka, te och B-vitaminbrus.

Plugg. Såklart.

Ut på balkongen för att känna på vädret. En varm, vacker dag.

Jag knallade till stadsbiblioteket och förtidsröstade i omvalet.
Hjärtat (och hjärnan) till vänster. Det vet ni.

Mötte upp på Vasaplatsen för kaffe och vi beundrade såväl syrener som byggnader.

På Linnégatan . Ah, alla dessa vackra växter! Blev lite kär.

På Korsvägen. Konstaterade (igen) att jag aldrig kommer att åka "Atmosfear". Fritt fall från DEN höjden. Fattar ni. Läskigt.

Lunch. Pasta fylld med ost och soltorkade tomater. Lade till basilika, olivolja och salt.

Fixade på balkongen. Några kärlekar fick allt följa med hem från Linnégatan...

En liten lur på eftermiddagen får man allt unna sig.

Masterchef. Alltid gott.
(Rolig undertext det råkade bli just här, Du har sån koll att du skrämmer mig. :)

Dags för nagellack.

Rosa efter den senaste tidens orange.

Tack för den här dagen!

Helgen.

Åh, vilken helg. Så mycket kärlek, så mycket roligt. Underbart väder, underbara människor.
Så här vill jag ha det oftare.
Dricka öl på andra lång, hänga i Slottsskogen, vid vattnet, nattliga cykelturer, mer öl i Vasastan och bara helt fantastiskt sällskap hela tiden. En del av sällskapet måste alltså flytta hit till stan...men det smids allt planer, till min stora förtjusning.

Inte många bilder har tagits, lite tråkigt kanske.
Men här är ett gäng från gårdagens häng i hamnen.

Vi satt och tittade på båtar. Det är väl liksom det man gör i hamnen.

Jag tittade också väldigt mycket på hundar. Det fanns en del av dem också.

Jag sa: jag tycker inte om avokado.
Du sa: jag tycker om dig.

Sedan frågade du: vill du ta en tur i hjulet?
Och vi skrattade som bara två göteborgare kan göra.
(För utomsocknes: stadshjulet, Big Glenn, Gamla (R)ullevi, kärt barn har många namn...eller? Ingen gillar hjulet. Därav skrattet. Det går dessutom inte runt, ekonomiskt (HAHA). Totalt fiasko. Jojomen.)

Jag älskar Göteborg.