Forum.

Imorgon ska jag gå på Lusaka Housing Forum. Där ska olika parter träffas och diskutera vad man ska göra åt bostadsproblemen för de fattiga i städerna i Zambia.
"The forum will be officially hosted by the honourable Minister of the Ministry of Local Government and Housing."
Antar att jag får plocka fram skjortan och se lite mer "office" ut än vad jag gör vanligtvis... :)

Jobbet.

Det är annorlunda att bo i ett hus med folk än på ett hotellrum. Trevligare, helt klart! Men jag kämpar fortfarande med tröttheten och orkade väl inte vara social så väldigt länge igår... De förstår ju dock, de har alla varit nya i landet liksom.

Idag ska min handledare och jag ha ett möte med en man som kommer från en av SCCs största partners inom boendeprojektet. Det ska bli intressant. Jag ska bland annat hjälpa honom med enkätkonstruktion och liknande. Var ju inte igår jag gjorde sånt och har heller ingen stor erfarenhet av det men vi är alla barn i början, eller hur?

Igår hade jag ett långt möte med min handledare där hon gick igenom vad det är de jobbar med inom boendeprojektet, alltså det som jag främst kommer att arbeta med. Sedan gick vi även igenom schemat för vistelsen i Zimbabwe. Det kommer att bli intensivt och mycket nätverkande för min del tror jag bestämt. Kommer att vara väldigt lärorikt!
På måndag nästa vecka är det World Habitat Day och då är det många happenings runtom i världen. Jag kommer att dokumentera vad som händer under den dagen i Harare genom att ta bilder, notera vilka frågor som tas upp och även intervjua några personer som är viktiga i sammanhanget.
Kommer berätta mer om mitt arbete här vartefter.



Och så en bild på ett favoritträd :)

Gårdagen.

Igår bytte jag hotell och hamnade på ett som var väldigt annorlunda mot mitt första. Det första var alkoholfritt (!) till exempel. Det sparade mig nog några kwacha förstås... ;) På kvällen fick jag specialgjord vegetarisk mat (pasta med svamp och ost, jättegott) och spenderade en del tid i baren. Det är härligt att ta några öl efter en lång arbetsdag. Jag jobbar 8-17 varje dag (vilket är långt för mig som är van vid studentlivet) utom fredagar då vi slutar vid två. Så igår, ett par öl i baren i sällskap av britter och sydafrikaner. De gissade att jag var från Nya Zeeland vilket var ganska roligt tyckte jag (inte första gången det händer). Som svensk tar man det som ett gott betyg på ens engelska!
Sen slocknade jag vid tiotiden för att gå upp vid sex för att åter packa mina grejer och ta dem med till kontoret. I eftermiddag flyttar jag till Marias hus. Hon ska till Sverige på SCC-möten i tio dagar så jag får låna hennes rum under den tiden. Fast det blir ju bara fram till lördag eftersom jag då flyger till Zimbabwe.
Vad som händer sen är lite oklart men det är inte omöjligt att jag blir kvar där. Men som sagt, vi får se. Det vore roligt att bo där dock, hon har en hund! En liten vit fluffig herre, korsning malteser & pudel :) Huset är fint också, stort kök och en uteplats med grill.
Jag trodde aldrig att jag skulle längta så mycket efter att få laga mat men nu gör jag det. Främst för att kunna fixa ordentlig vegetarisk mat. Det finns en gräns för hur mycket ägg man kan äta, haha :) Men bra att det finns det alternativet förstås. Annars är det mycket kyckling och en del kött som finns tillgängligt. Har förstås inte varit ute på så många ställen och ätit än så har inte kunnat scouta fiskutbudet riktigt.
Runtom jobbet finns det heller inga direkta lunchställen på bekvämt avstånd så det kommer att bli matlåda vilket ändå känns bra. Att tvingas ta med egen mat kommer ju att göra att min budget håller mycket längre. Har planer på saker jag vill göra när jag "ändå är i Afrika" och de kommer att kosta.
Min chef här, Anna, har erbjudit mig att gå hem till henne på lunchen och laga mat om jag vill. Hon bor extremt nära kontoret. Snällt!
Det här med mat är en ganska stor grej när man är vegetarian (eller iaf inte äter kött). Men oroa er inte där hemma, jag får i mig näringsriktig mat! :) Den enda kommentaren jag fått från zambier är; Om du äter ägget, varför äter du inte kycklingen? och om det är en religiös grej att inte äta kött. Annars ingen direkt diskussion.
Ikväll får jag i alla fall laga middag. Det ska bli trevligt :)

Skolan.

Här kommer några fler bilder från gamla svenska skolan. Kanske inte så kul för de flesta av er, men för dig Jonas så är det nog kul :)



Det gamla bandyhuset - nu ombyggt.



Skolhuset.



Hur stort har inte trädet blivit? Klätterställning och rutschkana fanns inte på vår tid...



Annan vy av skolbyggnaden.



Poolen och poolhuset.

Zimbabwe!

Det vi pratade om i fredags, att jag eventuellt skulle få möjligheten att åka till Zimbabwe med jobbet, det blev klart idag!
Så på lördag flyger Barbra och jag från Lusaka till Harare, och sedan vidare till Masvingo och Mutare.
Anledningen?
Det är World Habitat Day och vi ska möta en grupp från Uganda som ska utbyta erfarenheter med andra inom boendeprojektet i Zimbabwe. Jag kommer att lära mig massor!
Roligt! Jag reser tillbaka själv lördagen därpå, den 9 oktober. Barbra stannar lite längre.

Jag kommer alltså ha varit i Zambia lite mer än en vecka när jag far till Zimbabwe. Tossigt! Jobbet betalar också...vilket ju är en nödvändighet för att jag ska kunna göra såna här grejer.

Åh, jag hoppades verkligen på möjligheten att få åka till Zimbabwe. Att återse det landet också. Det är ju dock enorm skillnad på idag och då jag var där senast. Men jag har bara hört gott om Harare idag, det ska vara en kul och levande stad även om den är nedgången.
Men prata politik, nä, det bör man avhålla sig ifrån.

Helgen.

(Det här inlägget skrev jag innan jobbet, jag sitter alltså inte och tokbloggar på arbetstid. :)

I fredags så hängde jag hemma hos Maria (ekonom, svensk, och jobbar på SCC) på eftermiddagen. Senare gick vi ut på en etiopisk restaurang med hennes inneboende, Erika, och mötte där upp ett helt gäng. Det var folk från Sverige, Norge, USA och Australien. Två av svenskarna bor i Göteborg och den ena läser på samma institution som jag. Hon är här och gör praktik på svenska ambassaden. De andra var lite blandade, praktikanter och såna med riktiga jobb så att säga :) Det var en trevlig kväll som blev ganska tidig för mig då jag var väldigt trött. Kommer nog ta ett tag att acklimatisera sig. Allt är ju liksom nytt samtidigt som gamla minnen poppar upp.

På lördagsförmiddagen promenerade jag hem till Maria (hon bor ungefär 20 minuters promenad från mitt hotell) och sedan åkte vi på en marknad. För att vara en marknad var den ganska trevlig, inte så mycket folk och en del fina grejer. Kommer nog att återvända dit framöver. Den är bara en gång i månaden så ingen risk att det blir uttjatat. Det var rätt varmt (minst 35 grader) men helt okej. Den torra värmen är skön. Efter marknaden gick Erika och jag och tittade på Maria som spelade tennis med Edgar som är rankad nr 1 i Zambia idag. Ganska kul :)


Sen på kvällen så var det grillkväll hos Maria. Sex stycken var vi som grillade, drack öl och hade det gött i den ljumma kvällen. Sedan gick vi ut på ett par klubbar, bland annat en av de hetaste: Alpha. Det var schyssta ställen med stundtals riktigt grym musik. Härlig kväll!
Åkte faktiskt förbi Lagos road på väg till första klubben. Det var så märkligt. Tyvärr hann jag inte leta efter vårt hus (det var ju dessutom natt och mörkt) men känslan var besynnerlig. Mitt i festandet dök barndomsminnena upp. Lustig känsla. Men rätt härlig.

Igår, söndag, så var vi alla (Maria, Laura, Erika) ganska sega men tog oss iväg till svenska skolan och badade. Det var grymt skönt. Lika varmt som på lördagen och poolens svalka var väldigt välkommen. Att komma tillbaka till skolan var också en märklig känsla. Det ser ungefär likadant ut fast med vissa förändringar. Allt såg så litet ut! Som det gör när man återvänder till barndomsmarker... Skolan används inte som skola längre men det finns en del svenskaktiviteter där och viss språkundervisning för zambiska barn.


Efter att ha slappat vid poolen på eftermiddagen for vi hem till Marias hus och lagade mat. När jag senare promenerade hem så var det perfekt väder. Eftermiddagsljummet, en sol som håller på att förbereda sig för kvällen och en lätt bris.
Mina vita sneakers börjar anta en något rödare nyans och det är svårt att inte bli lite tårögd över allt. Hur jacarandaträden doftar, jorden, dammet, solen, den ständigt närvarande doften av bränt... Hjärtat säger hemma men hjärnan är inte där än, vilket ju är helt i sin ordning. :)



En ganska intensiv helg med andra ord. Det har varit roligt att hänga med de här tjejerna och deras killar & kompisar.
Idag börjar allvaret då jag ska börja jobba på riktigt och även försöka lösa bostadssituationen som ännu inte har klarnat.
Vi får se vad som händer!

Resan.

Reseberättelsen kommer här!

Det har varit intensiva dygn här det senaste. Bara själva resan... Först tog jag tåget från Göteborg till Kastrup. Jonas följde mig till stationen och Eva var också där och så hej då. Usch för att säga hej då...
Jag satt mittemot en man som efter att tåget rullat en stund frågade: Ska du åka långt?
- Ja, till Zambia!
Haha. Sen satt vi och pratade en del hela vägen till Malmö där han skulle av och på anställningsintervju. Undrar hur det gick...
Själv for jag vidare till Kastrup där allt rullade på smidigt. Jag hade gott om tid och satte mig och tog en öl och en räksallad och hanterade nerverna som började göra sig påminda...



Enkel flight till London där bytet också gick smidigt. Enormt trevliga människor på Heathrow! Sen var det dags. Jag satt vid min gate som visade Lusaka flight BA455. Nervöst! Drog iväg några sista sms från Europa och klev sedan ombord. Gångplats men bredvid en mycket trevlig holländare. Vi hade samma slags humor och satt mest och skrattade oss igenom den långa flygningen. Det var 'bara' drygt 10 timmar men kändes som en av de längsta jag varit med om. Kanske nerverna? Vi drack lite öl och vin och hade inte direkt tråkigare :) Sen var det dags. Vi landade 20 min för tidigt och stod sen i kö till migrationsbåsen i en dryg timma. Inga problem med visumet förutom att de bara stämplade in 30 dagar. Kommer att få förnya det ett par gånger, men det var ju ingen nyhet.
Sedan hämtade jag min väska och gick ut och mötte John från SCC som kom och hämtade mig. Vi pratade politik, både svensk och zambisk, på väg till kontoret där jag sedan fick träffa de flesta som jobbar här. Själv kommer jag att jobba mest med Barbra, hon är min handledare. Fick en rundvandring och en kontorsplats som ni redan vet.
Och ja, resten är historia som man säger. Om än en kort sådan.

Helgen kommer nog att ägnas åt att fixa någonstans att bo. Vi ska undersöka några olika alternativ. Problemet är att min budget är ganska liten och det är rätt dyrt här alltså. Så utbudet är begränsat. Men det lutar åt att bli inneboende hos någon vilket ju inte är så dumt. Inte omöjligt att jag kommer att bo med en av mina arbetskamrater här, Maria.

Det är väldigt svårt att sätta ord på känslorna. Jag är tillbaka i Lusaka. Doften slog emot mig som om jag aldrig varit borta.
Ett av våra gamla hus ligger inte särskilt långt ifrån kontoret, John (som litegrann har funkat som min chaufför hittills) vet var både Lagos och Cheetah road ligger och han blev också lite nyfiken på att åka och kolla på dem någon dag framöver. Det kommer dock att få dröja då jag nog ska hantera litegrann i taget och inte fullständigt vräka på alla känslor samtidigt. För det är inte helt enkelt det här ändå.
Det känns konstigt att vara här utan Jonas...som dock är med mig i varje tanke. Tror det känns hela vägen till Göteborg!
En dag i taget och först ska jag flytta någonstans (hotellrum i alla ära, men lite ensamt är det allt) och sen ska jag sätta mig in i vad det är jag ska arbeta med under min tid här. Jag är väldigt pepp på att komma igång! Känns roligt.

Mina arbetskamrater har skrattat lite åt att jag kommer nu när värmen börjar bli som mest påtaglig. Varför, liksom? Hehe. Några tror på tidigt regn..då blir det varmt och fuktigt istället för varmt och torrt som det är nu. Vädret känns ungefär som det sista att bekymra sig över, det gör ju faktiskt som det vill. Liksom :)

Så, det var ett långt inlägg om min resa hit till Lusaka. Håll tillgodo, kanske blir lite klent med internet över helgen.

Stor kram till er därhemma. Tänker på er!

Bilder.

Inte världens roligaste bilder men ändå! De två första från hotellet och den sista mitt kontor på SCC - Swedish Cooperative Centre.

Framme!

Lång resa, men den flöt på utan problem. Landade tom 20 min tidigare.
Är nu på kontoret och har träffat de flesta som jobbar här. Känslan av att vara här är..svårbeskrivlig.
Det doftar som jag minns det. Jakarandan blommar. Det är torrt, varmt och med en lätt bris.

Jag är ledig idag och ska snart åka till hotellet där jag tillfälligt bor innan vi hittat något mer permanent. Ska äta, vila och kolla på serier. Man är lite mör efter att ha rest i ett drygt dygn. Imorgon börjar jag jobba! Det ska bli kul!

Återkommer snart med bilder. Sitter här på mitt kontor som jag delar med en kille som jag just nu glömt namnet på... Jag har trådlöst nätverk och allt. Fina grejer!

Middag.

En dag av packning (både väska och allt det sista som skulle ner i källaren), häng med Luana, de sista ärendena, telefonsamtal och nu snart häng med bror. Vi ska laga mat, dela en flaska vin och ha det fint. Jag orkar inte tänka på hur mycket jag kommer att sakna honom så jag låter helt enkelt bli.
Vi är bästisar, min bror och jag. Bara så ni vet :)

Jag är inte särskilt nervös. Känner mig ganska lugn och framförallt så är jag glad och ivrig att komma iväg. Har ju väntat ett tag nu....

Jag ska försöka blogga så mycket jag kan. Speciellt lägga upp bilder. Men hur mycket det blir beror ju på hur mycket internet jag har tillgång till och hur snabbt det är. Men jag ska göra mitt bästa! Vet att ni är nyfikna :) (Det är jag med!)

Packa.

Nu håller jag på och packar min väska. Det är än så länge inte så svårt men jag har å andra sidan inte börjat lägga ner något än... Allt läggs på sängen, utvärderas och rullas. Sen kommer jag att få börja välja bort saker. Men det är då det!

Jag är förkyld också. Annars känner jag inte av någon direkt resfeber men den tar väl sig fysiska uttryck antar jag... Det hela känns ganska overkligt. Än.

Tvätt.

Gick upp kl 7 för att tvätta. Ska ju packa min väska imorgon och då är det skönt om allt är rent. Resfebern har givit sig till känna och det är väl en form av skräckblandad förtjusning. Inatt tänkte jag allt möjligt, som; varför gör jag det här? Borde jag verkligen? Det i kombination med valresultatet och ont i halsen...ja, lite jobbigt idag är det allt.
Men det är bara att pyssla vidare och bli klar med så mycket som möjligt. Om två dygn står jag på centralen och säger hej då. Jag är grymt nervös.

Besvikelse.

Att se Sverigedemokraterna få en så stor framgång i valet gör ont och jag är djupt besviken. Besviken också över att de rödgröna inte vann såklart. Det känns tungt.
Men att sd får riksdagsplatser...det är ju helt enkelt fruktansvärt. Fy.

Lördagen.

Middagen hos moster igår var verkligen fantastiskt god och riktigt härlig. Fick grymma presenter och mycket kärlek. Tack!
Jag är helt mjuk i hjärtat av alla fina ord som människor i min närhet formligen öst över mig den senaste tiden. Står ödmjuk inför era ord och är så glad för stödet som jag har i er. Tack.



Efter middagen gick vi (syskon, kusiner, vänner) vidare till Martin och festade och hade det gött. En skön mix av människor blev det. Sedan vidare till båten för tjöt, drinkar och lite dans. Det blev sent och jag är lite trött idag men glad över att ha haft två härliga kvällar den här "min sista helg i Sverige 2010" :).

Val.

Idag är det valdag. Jag har sällan varit så nervös inför ett val som jag är i år. Det beror väl på den oerhörda besvikelsen förra valet. Alliansen! Herregud.
Att jag står till vänster är det nog ingen som har träffat mig som tvekar på.
Rödgrön framtid för Sverige, nu!
Och så har vi Sverigedemokraterna. Det kommer att skrämma mig på riktigt om de får någon slags procent överhuvudtaget. Svenskarna får inte bli såna, inte rösta rasistiskt, eller hur var det nu, de vill inte kallas rasister. De är bara...ja, just precis det. Fy fan för Sverigedemokraterna, fy fan.
Jag vill ha en ny regering. Vill vakna imorgon och känna: YES!
Om alliansen vinner så...tja, så kanske det börjar bli dags för mig att engagera mig politiskt i Sverige. Be the change you want to see in the world. Liksom.

Göteborg.

En kväll som tar en från vardagsrummet via pianobar till biljardspel på fest i universitetsvilla är en härlig kväll.
Göteborg är ibland väldigt litet. Det märktes igår...men på det fina sättet. Att sedan promenera hem genom parken (näckrosdammen) i natten med hjärtat fyllt av kärlek, hopp och musik, ja det är ett fint sätt att avsluta en fredagsnatt i min stad.
Det är lätt att bli lite sentimental såna här dagar. Men jag älskar verkligen Göteborg!

Jag tycker väldigt mycket om näckrosdammen. Det är en underbar plats i Göteborg. En pärla. När näckrosorna blommar är det ren njutning att bara sitta där och titta. Det var en härlig sak att göra med Tyson. Han gillade att sitta och titta och nosa i luften. Saknar honom varje dag, lilla gubben.



Ikväll är det middag hos moster så därför äter bror och jag bara frukost för att vara riktigt hungriga när vi äntligen får sätta oss till bords och äta underbar mat. Gott ska det bli!

Fredag.

Dagen: Först tidig frukost med Luana på stan (som vanligt :) sen for jag till kyrkogården. Det blev aldrig av igår pga diverse omständigheter. Fixade fint med höstaster och blev blöt i regnet men det var skönt ändå. Känns alltid bra när det är fixat och ompysslat. Jag satte en ros i minneslunden och saknade dem alla så otroligt mycket och intensivt. Det är ju så det är.

Senare åkte Jonas och jag och köpte en extern hårddisk till mig. Roligt! Jag ska fylla den (eller Jonas ska rättare sagt) med serier och lite film som jag kan ha att se på kvällar i Lusaka då jag inte har något att göra.
Och den är så fin! Liten och grön. Väger ingenting (150 gram!) och matchar min dator färgmässigt perfekt. Hårddisk är ju en ganska tråkig pryl, bra att ha onekligen men i övrigt tråkig. Fast när de är så här fina så är de faktiskt ganska roliga :)


Ikväll blir det lite räkor och vitt vin hemma innan det är dags att dra ut på stan med mitt ständiga frukostsällskap. Sista fredagen i Sverige 2010!

Saknad.

Det är en sån där idag. Datum som etsas fast och som liksom inte upphör att påverka en. Saknaden är förstås närvarande varje dag. Varje dag. Men en del dagar med särskilda datum hugger till lite extra. Det blir kanske en sväng till kyrkogården senare. Uppmärksamma lite extra, göra fint och förbereda för hösten.

En vecka.

Om en vecka åker jag!
Resan går så här: tåg från Göteborg till Kastrup sedan flyg Kastrup - Heathrow - Lusaka. Kommer att landa i Lusaka 06.20 på torsdagsmorgonen. (05.20 svensk tid)

Dagen har varit bra. Tidig frukost på stan med Luana och sen en massa ärenden uträttade. Skönt. Nu lite vila i soffan innan jag ska ut och ta en öl med Jonas och Kristoffer. Det blir fint.

Var på vaccinationskliniken (Kungsportsläkarna) och träffade en underbar sjuksköterska som verkligen kändes genuint intresserad av vad jag ska göra i Zambia, och min utbildning och allt sådant. Hon kom även ihåg mig från förra året (!) då jag tog gula febern-sprutan och hon undrade om jag hade blivit sjuk av den. Vilket jag ju blev, fy. Men i alla fall, Barbro heter hon och jag hoppas att ni träffar henne om ni går dit för nån spruta eller recept. Underbar människa! Vi pratade naturligtvis om sjukdomar och sådant också...men mest bara härligt snack. Pepp! Blev lite vaccinering också, hade visst fel om att jag var klar med allt. Men nu så! Så jäkla vaccinerad att det torde vara omöjligt att bli sjuk... ;)

Kontroll.

Ingen nervös dag idag. Skönt. Däremot klappar jag mig på axeln för att jag är så pass organiserad. Jag har kopierat viktiga saker, skaffat extra bankkort, sett över vaccinationerna...osv. Kontroll över det man kan ha kontroll över med andra ord.

Det återstår en del saker att göra dock. Tex att uppdatera ipoden med ny musik. En enkel sak men ack så viktig!

Resfeber.

Igår fick jag den första riktiga attacken av resfeber. Pirr i hela magen och en lätt yrsel. Wah! Den har varit närvarande idag också...men jag har i alla fall fått en hel del bra grejer gjorda. Kopierat pass, fixat ett sista intyg och så vidare. Samt ett antal timmar på café med Luana... :) Umgänge är viktigt! I helgen var det mycket häng med Jonas. Himla fint.

Det drar ihop sig, minst sagt. Det känns ju förstås roligt och spännande. Men också nervöst och lite läskigt.
Så jag vill nu be er i min omgivning om ursäkt för att jag kommer att vara lite lynnig och disträ de kommande nio dagarna.
Det stavas R E S F E B E R och går inte över förrän...ja, när jag är på plats :)

Tid.

Jag har läst några bloggar och reseberättelser gällande att bo/vistas i Zambia. En del säger att fixar man tre månader där så vill man aldrig lämna landet. Det som man då får kämpa med i början är till exempel byråkrati (Zambia omskrivs ganska ofta som ett av de värsta red tape-länderna, vilket innebär att alla processer tar tid, kostar pengar och är väldigt omständliga, tex att man ska fylla i 20 ex av någon blankett..) och sen också tämligen banala saker som strömavbrott. Klart att banaliteten i ett strömavbrott kan variera, men ändå. Sen är det andra saker, korruption, fattigdom, brist på vissa varor och sådant...som ju finns i alla fattiga länder.
Jag rustar mig för visumblanketter och tänker att det andra, ja det sitter lite i ryggmärgen och jag får ta det dag för dag. Det gör ont att se fattigdom, det ska gudarna veta, men att blunda är inget alternativ.
Jag ämnar inte att ta en masterexamen i mänskliga rättigheter för att sitta och vända papper någonstans. Eller jo, förmodligen, haha! men låt de papper jag vänder göra skillnad. Någon gång, någonstans, för någon.

Men, i alla fall, de som då står ut de där tre första månaderna förälskar sig i landets skönhet (Victoriafallen, djurlivet, savannerna...), det enkla umgänget med härliga människor och i den goda ölen. Japp, det sistnämnda är inget skämt, man kan helt enkelt inte läsa om Zambia utan att ölen nämns. Recensioner utlovas framöver. Sedan finns det hundra saker till att nämna, men jag får helt enkelt upptäcka dem själv. Igen.

Framsteg.

Börjar se tomt ut i rummet nu. Allt som jag inte behöver varje dag är nu nedpackat. Återstår bara att bära ner grejerna i källaren.

Två veckor.

Tiden rusar. Fast två veckor är ändå ganska lång tid. Fast det beror ju helt på vad det gäller...
Har en hel del saker som ska hinnas med. Fast det är mest roliga saker, som att ha syskonkväll med brorsan, middag hos moster, fler frukostar på stan, en till minnesvärd utekväll osv...
Är helt övertygad om att allt kommer att hinnas med och vara riktigt härligt! :)

Vaccination.

Jag är ganska välvaccinerad. Behöver bara fräscha upp en endaste spruta för att känna mig klar med den biten. Otroligt skönt att jag tog gula febern förra året. Vilken mardrömsvaccinering det var...fy... (Den är dock inte obligatorisk för Zambia, men vem vet var jag hamnar?.. :)

Fick rolig post idag. Fint kort från morfar (tack!) och ett tjusigt intyg från Röda Korset med fina ord om det arbete jag gjorde i våras. Känns bra! Högklassigt till och med ;) De är himla fina de tjejerna som jag hade som kontakter på kontoret och vi ska hålla kontakten och det är härligt på så många sätt.

Nä, nu ska jag ta en promenad bort till vaccinationsmottagningen och ta den där sista sprutan. Solen skiner i Göteborg och det är september. Väldigt fint.

Kärlek.

Helgen har varit helt underbar. Otroligt roligt. Och när jag står där, omgiven av några av de människor som jag tycker mest om så far tanken genom huvudet: Varför ska jag lämna detta? ...för att snart återfå fattningen, och inse att det bara är 5-6 månader som jag blir borta. Det är ju liksom ingenting i det större perspektivet. Och det är ju ett privilegium att kunna åka, inte en uppoffring. Det kommer att bli fantastiskt.

Men jag kommer att sakna er. En och en annan kommer jag ju att längta ihjäl mig efter. Men så är det att älska. Klart värt :)

Lustigt.

Det finns en grupp på facebook för fd elever vid den svenska skolan i Lusaka. Där fick jag tips om att vår gamla skola nu har en torsdagsbar; "En stor stark".
På plats i Lusaka kan jag alltså bege mig till skolan där jag lärde mig räkna (och en del annat faktiskt :) och ta mig en öl. Lusigt hur det kan bli.
De har andra grejer för sig där också, inte bara barverksamhet...
Kolla in "Blaskan" by Swedish School in Lusaka här:
http://swedishschoolinlusaka.blogspot.com/

Visum.

Vad fort det gick! Nu har jag ett studentvisum till Zambia som är giltigt i 3 månader. Jag gissar att de ändå stämplar in de vanliga 30 dagarna när jag anländer men jag måste hur som helst få det förlängt minst en gång så det besöket är redan inräknat.
I mitt nuvarande pass har jag visum/stämplar från Gambia, Colombia, Ghana och nu även Zambia. Börjar kännas igen från barndomens pass... :)

Tre veckor.

September är här och tiden verkar gå fortare hela tiden. Om tre veckor åker jag!
I huvudet snurrar tankar om exempelvis hur det går med mitt visum. Jag skickade in ansökan förra måndagen så ambassaden har haft mina saker i en vecka nu ungefär. Hoppas att det går utan problem och att pass & visum ramlar in nästa vecka.

Idag börjar alla som pluggar skolan. Känns lite konstigt att inte vara på Annedalsseminariet som alla andra terminsstarter de senaste åren... Men jag ska nog dit och hänga lite ändå, börja fundera på min uppsats som jag ska börja på i januari/februari. Eller i alla fall försöka börja skissa lite. Finns ju en del fina människor på skolan som jag vill se lite mer av innan det är dags att resa.

Det börjar också bli dags att börja packa ner rummet. Har tagit fram en flyttkartong men mycket mer än så har inte hänt...hur tråkigt är det inte att packa? Usch.

Idag ska jag ut i det soliga vädret och umgås med fina nära vänner. Flyttpacka kan jag göra en annan dag... :)