måndag 27 september 2010

Helgen.

(Det här inlägget skrev jag innan jobbet, jag sitter alltså inte och tokbloggar på arbetstid. :)

I fredags så hängde jag hemma hos Maria (ekonom, svensk, och jobbar på SCC) på eftermiddagen. Senare gick vi ut på en etiopisk restaurang med hennes inneboende, Erika, och mötte där upp ett helt gäng. Det var folk från Sverige, Norge, USA och Australien. Två av svenskarna bor i Göteborg och den ena läser på samma institution som jag. Hon är här och gör praktik på svenska ambassaden. De andra var lite blandade, praktikanter och såna med riktiga jobb så att säga :) Det var en trevlig kväll som blev ganska tidig för mig då jag var väldigt trött. Kommer nog ta ett tag att acklimatisera sig. Allt är ju liksom nytt samtidigt som gamla minnen poppar upp.

På lördagsförmiddagen promenerade jag hem till Maria (hon bor ungefär 20 minuters promenad från mitt hotell) och sedan åkte vi på en marknad. För att vara en marknad var den ganska trevlig, inte så mycket folk och en del fina grejer. Kommer nog att återvända dit framöver. Den är bara en gång i månaden så ingen risk att det blir uttjatat. Det var rätt varmt (minst 35 grader) men helt okej. Den torra värmen är skön. Efter marknaden gick Erika och jag och tittade på Maria som spelade tennis med Edgar som är rankad nr 1 i Zambia idag. Ganska kul :)


Sen på kvällen så var det grillkväll hos Maria. Sex stycken var vi som grillade, drack öl och hade det gött i den ljumma kvällen. Sedan gick vi ut på ett par klubbar, bland annat en av de hetaste: Alpha. Det var schyssta ställen med stundtals riktigt grym musik. Härlig kväll!
Åkte faktiskt förbi Lagos road på väg till första klubben. Det var så märkligt. Tyvärr hann jag inte leta efter vårt hus (det var ju dessutom natt och mörkt) men känslan var besynnerlig. Mitt i festandet dök barndomsminnena upp. Lustig känsla. Men rätt härlig.

Igår, söndag, så var vi alla (Maria, Laura, Erika) ganska sega men tog oss iväg till svenska skolan och badade. Det var grymt skönt. Lika varmt som på lördagen och poolens svalka var väldigt välkommen. Att komma tillbaka till skolan var också en märklig känsla. Det ser ungefär likadant ut fast med vissa förändringar. Allt såg så litet ut! Som det gör när man återvänder till barndomsmarker... Skolan används inte som skola längre men det finns en del svenskaktiviteter där och viss språkundervisning för zambiska barn.


Efter att ha slappat vid poolen på eftermiddagen for vi hem till Marias hus och lagade mat. När jag senare promenerade hem så var det perfekt väder. Eftermiddagsljummet, en sol som håller på att förbereda sig för kvällen och en lätt bris.
Mina vita sneakers börjar anta en något rödare nyans och det är svårt att inte bli lite tårögd över allt. Hur jacarandaträden doftar, jorden, dammet, solen, den ständigt närvarande doften av bränt... Hjärtat säger hemma men hjärnan är inte där än, vilket ju är helt i sin ordning. :)



En ganska intensiv helg med andra ord. Det har varit roligt att hänga med de här tjejerna och deras killar & kompisar.
Idag börjar allvaret då jag ska börja jobba på riktigt och även försöka lösa bostadssituationen som ännu inte har klarnat.
Vi får se vad som händer!

3 kommentarer:

  1. Fint skrivet, fina bilder! Skolan! Jag ser att de har byggt om bandyhuset med dörrar och fönster. Och det stora jakarandaträdet, var kom det ifrån? Var det det där lilla trädet utanför bandyhuset? Mäktigt. Låter som en grym första helg verkligen!

    SvaraRadera
  2. Ja, bandyhuset var ombyggt och det fanns även en lekplats med klätterställning osv. Fler bilder kommer! Visst är trädet fantastiskt? Otroligt vackert, och nog har det vuxit en del... :)

    SvaraRadera
  3. Sweet hjärtat! Det låter härligt!

    SvaraRadera