Kyrkogård.

For till kyrkogården idag. Här är några bilder:

Overkligt gula tulpaner fick följa med. Mums för rådjuren som brukar strosa där.

En skön röra av penséer, förgätmigej och vackra tulpaner i de ack så fula vaserna.
Men de är grymt praktiska och smarta, det måste jag erkänna.

Det känns konstigt att visa hela stenen. (Jag säger aldrig gravsten om Davids sten, tycker det är så förknippat med jordfästning på nåt vis, grav liksom. Och så jobbar vi inte i vår familj, kremering ska det vara. ) Hur som helst. Det känns för privat att lägga upp bild på hela stenen. Så ni får bara se toppen. Annars har jag inga som helst problem med att fotografera området, det gör jag varje år. Tycker det är en vacker plats och jag gör mitt bästa för att vår familj representeras väl, eller vad man ska säga. Fint ska det vara. Ompysslat och personligt.


Att jag älskar Förgätmigej har nog inte undgått någon som har sett min tatuering på vänster arm. Tycker att det är en underbart söt liten blomma med ett fantastiskt namn.

Den är så ljuvlig. Äkta kärlek.

Ser ni, hästar! Man är verkligen på landet där ute. Jag tycker det är fint. Tyson ligger förresten bakom den där stenmuren fast åt höger. Alltså, hans aska då. Som jag sa; kremering för oss alla. Och han ligger då utanför murarna, inte på själva kyrkogården utan i en hästhage. "Utanför murarna", stackarn! Men om det nu var så att man på nåt vis befann sig där ens aska är placerad så tror jag att han trivs bra där i hagen. Även om han var lite rädd för hästar...

Vackert blått i minneslunden.

Jag i mina nya glasögon.

Vy från minneslunden.

I minneslunden. Tycker de har ordnat det fint där.




Det blåser alltid på vår kyrkogård. Alltid.