Vinterhjälp.

Okej, lystring vänner!
Jag får ont i kroppen av att tänka på vintern som är i antågande. Kanske är det för att jag slapp uppleva den förra året när jag var och hade det fantastiskt i Zambia.
Kanske är det för att min älskade hund Tyson inte lever och första vintern utan honom var riktigt tung. Dels av saknad så klart men också det i att jag inte går ut och går i timmar då. Vilken vettig människa gör det liksom? Trots att man mår så bra av det.

Så. Jag har pratat med några av er om det. (Jag kommunicerar inte enbart genom bloggen alltså.)
Vi ska laga mat.
Vi ska gå på teater, föreläsningar, bio och livespelningar.
Vi ska dricka gott vin och god öl.
Vi ska bara ses och hänga. Kravlöst.
Vi ska ha det bra. Tillsammans.
Okej?
Är det en plan?
Jag vill ju gärna laga "Afrikansk" mat. Så det kommer ni att få njuta av hos mig. Bra va?

Så här säger säkert folk varje år. Men i år ber jag er att hjälpa mig med det. Hjälp mig komma igenom något som har mer makt än vad jag vill. Och inte bara komma igenom utan ha det gött också. Leva och inte bara överleva, ni vet.

Hibiskusen gör sitt bästa för att vara en motvikt mot en mulen himmel och 6 plusgrader och gulnande löv.

Mitt personliga mål är att slutföra något av mina litterära projekt. Har arbetat på en bok under sommaren men den måste vila lite. Nu skriver jag poesi och arbetar nu utifrån en ny underbart häftig vinkel. Riktigt roligt!

Så här ser man ut när man har litterära ambitioner.