Sista.

Sista februari. Den korta månaden som verkligen gått fort.
Plugget flyter på och livet är skönt.

Idag har John och jag varit på busstationen och köpt biljetter till Ndola.
Imorgon kl 06.00 rullar bussen och vi ger oss av på en resa som ska bli jätterolig. Upp till kopparbältet! Vi besöker först Ndola och kollar in allt med Dag Hammarskjöld. Sen när vi är klara med allt vi vill göra, när vet vi inte riktigt, så tar vi oss vidare till Kitwe. Där ska vi göra staden som sägs vara bättre än Lusaka! Ska också försöka ta oss ut till chimpans"barnhemmet" utanför Kitwe och hälsa på. Sen bär det av tillbaka till Lusaka igen.
Vi kommer att vara tillbaka innan söndag för då fyller Maria år och det måste firas!
Men mer noggranna planer än så har vi inte. Det får bli som det blir. Gött mos.



En extra karta så att ni kan se vart vi ska. Fina, fina Zambia...

Tjejer.

En äkta tjejhelg kan man nog säga att det har varit hittills. Riktigt fint!
I fredags var det då dags att säga hej då till Salla som far hem till Finland imorgon.

Vi gick hit:


Mexikanska restaurangen som precis skickat sin kock på utbildning för att maten skulle bli godare. Det lyckades!



Söta Salla. Har varit i Zambia som au pair.

Det blev några mojitos och några öl och mycket snack. Sen hem, i säng och sedan upp igen för att gå på marknad! Andrea, Hanna och jag strosade på Dutch market och jag köpte allt en del grejer. Ganska mycket till mig själv får erkännas, men släkt och vänner är inte bortglömda. Icke!

Efter denna shoppingpärs slöt vi upp med Maria och åt lunch. Sedan for vi på utflykt med lilla vovven. Det var så här fint:



Maria, Hanna och Buju på en väg nånstans i ingenstans.



Andrea var också med. Extremt bra bild på henne, eller hur? Hm.



Grönt och skönt.



Matte Maria och hennes lilla vapendragare...



...sprang tillsammans mot solnedgången...


Sedan for vi hem igen och tvättade av vägdammet och gjorde oss fina(re) och gick ut och drack tjusiga drinkar.



Andrea drack en kiwi-nånting.



Hanna och jag drack en gurkdrink med gin och vitt vin. God!

Idag ska jag inte göra så mycket mer än att sitta lite vid datorn, kanske ta en sväng till Arcades och såklart träffa John som är tillbaka från Sydafrika nu.
Sköna söndag, helt enkelt.

Busig.

Idag är det då min dag, Fredag! En busig dag med andra ord! Kul :) Får se till att hitta på nåt karakteristiskt...

Det blir som vanligt arbete med uppsatsen på dagen och sen ska det piffas så det står härliga till för att sedan gå ut och säga ett ordentlig hej då till Salla. Blir nog kul! Tror inte det blir så sentimentalt utan mest en rolig kväll.

Det börjar bli väldigt svårt att inte tänka på hemresan nu. Speciellt när avskeden avlöser varandra... Varje kväll när jag ska sova så börjar jag tänka på när jag kliver av tåget på centralen i Göteborg. Känslan. Återseendet. Och alla tusen saker jag vill göra på en gång. Men viktigast först, träffa dig o dig o dig !
Och äta en riktigt tjusig semla. Gudars vad gott.


Här kommer en bild som inte har med något som helst att göra.


Men den får mig att tänka på undervattensmiljöer och det kan behövas när man levt landlocked i närmare ett halvt år.

Ja, jag ska berätta om mina intervjuer en dag också. De är värda ett helt eget kapitel i den här bloggen. Vilka fantastiska kvinnor jag träffat.
Men inte nu. Nu ska jag knappra vidare här. Solen skiner ute och det är en alldeles underbar fredag, den sista i februari till och med. Grattis Sverige, snart är vintern över och våren står där med hopp och knopp!

Tre.

Tre veckor till avresa! Fort fort går det och känslomixen är total men jag ska inte prata mer om det. Det blir som det blir.
Är otroligt nöjd med mitt halvår här i Zambia. Hade ju ingen aning om hur det skulle bli men det har varit fantastiskt. Och ÄR fortfarande det.

Lite medioker pluggdag igår men tja, alla dagar kan inte flyta på.
Idag däremot, idag kommer det att gå bra! Ska inte låta mig distraheras mer än nödvändigt. För i helgen vill jag vara lite ledig nämligen. Imorgon kväll är det hejdå-fest för Salla, en finsk tjej som varit här som au pair. Sedan på lördag ska jag på stora marknaden här i stan, som bara är en gång i månaden. Och som jag faktiskt bara varit på en gång... Plånboken laddas med någon miljon kwacha som får spenderas på saker att ta med hem! Saker till mig och till de mina, jajamen!
Sedan på lördagkväll ska det nog festas loss igen har jag en känsla av. Och på söndag ska Maria och jag försöka ta oss ut till något fint strövområde och bjuda Buju på en riktig långpromenad. Härlig helg!




Längs den här vägen, Thabo Mbeki road, kan man gå till närmaste shoppingcenter, Arcades. Rätt bra väg med utrymme för fotgängare. Inte dumt!

Mg.

Var på apoteket och köpte ibuprofen. Bad om de starkaste, lika bra, men 400 mg var max. I Colombia hade de 800 och 1000 mg som starkast, utan recept så klart. Enorma, knallorange tabletter. Riktigt bra när mensvärken slår ut mig. Tilläggas bör kanske att jag annars får det utskrivet hemma, kan inte fungera normalt om jag inte får dämpa smärtan. Eller så kan man ju ta två, det funkar också =) Tack och lov har jag inte så ont i ryggen längre. Alltså, smärtan är ju där men den är inte så farlig. Har varit bättre än någonsin de senaste 6 månaderna kan tilläggas. Det där med värme för kronisk värk, det är bra grejer...



Men nog bör man verkligen se till att hålla dem utom räckhåll för barn. Ser ju ganska så inbjudande ut!

Onsdag.

När Emma och jag reste i Ghana så fick vi smeknamnen Onsdag och Fredag. Detta grundades i att man i Ghana ofta kallas för den veckodag man är född. Varje dag har även särskilda egenskaper som man då har. Föddes man på en Onsdag så är man "vild" och på en Fredag "busig". Och såna är vi ju, lätt! Hehe.
Måndagsbarn (som vi dessutom båda är på riktigt) är plikttrogna, hårt arbetande, Tisdagsbarn är fegisar, torsdagsbarn är flirtiga, lördagsbarn är...hmm..vad var det...energiska kanske? Och söndagsbarn är givetvis rättfärdiga.

Jag saknar Emma så mycket. Hon är min Afrika-vän så att säga, och så mycket mer än så förstås. Vi träffades när vi läste Afrikastudier B och har sedan dess haft en alldeles speciell och underbar vänskap. Resan i Ghana etablerade den för gott. Det är Onsdag och Fredag, som vi blev i Ghana och som vi fortsätter genom livet.

Älskade Onsdag! Lucky Dube är stor här i Zambia. Han är ju för evigt förknippad med Ghana för mig och det gör mig så glad att höra honom på radio. Jag längtar så efter att träffa dig på Vasaplatsen i mars och gå och fika eller dricka öl på Skål. Jag blir tårögd av lycka av att tänka på att få se dig igen. Ses snart!



En resa, en strand och en vän. Lycka.



...och en regnskog. Ännu roligare!

Procent.

En ordinär pluggdag. Jag vet att det är lite dumt att redan börja räkna ord med tanke på hur mycket redigering som kommer framöver. Men det peppar mig så jag räknar ändå. Just nu har jag skrivit ca 33 % av min uppsats. Inte illa! Se där, jag blir glad och motiverad så det är bara bra att räkna då. Glädje ska tas ut i förskott, varför inte liksom?

Troget sällskap här hemma har jag i form av lille Buju.
Han är nyklippt! Visst ser han ut som ett gosedjur?






Är ganska imponerad över hur jämt hundfrisören klipper. Jag hade aldrig kunnat göra det så jämt med en sax. Duktig är han!