Fem.

Det är omöjligt att inte börja räkna ner nu. Fem veckor till hemresa. Det är alltså jättesnart som jag får ha syskonkväll igen men samtidigt gott om tid att njuta av Lusaka och vännerna. Så ser jag på det.
Eller Lusaka förresten, små planer på en resa till Tanzania har börjat formas. Men mer om det när vi vet om det är möjligt...
Vore onekligen underbart att tillbringa en vecka vid havet på vita stränder innan det är dags att säga hej då för den här gången. Men jag har ingen lust att resa själv utan då är det viktigare för mig att umgås här på plats istället.
Personer, inte platser, är det viktigaste. Det är vad vi lärt oss.
Men också att vissa personer och vissa platser blir till magiska kombinationer.

Lista.

Nu hajade ni allt till på gårdagens lista och tänkte; NAJ; inte ska hon stanna där i Afrika?!
Nä. Det ska jag inte. Jag kommer hem. Lovar. Sedan återvänder jag förhoppningsvis någon dag. För kärleken är där. Den var inte på låtsas eller enbart en fantasi. Zambia är ett underbart land.
Men innan jag återvänder hit ska det frossas i lokalpatriotism och häng med folk jag vill hänga med!
Bilderna här på Göteborg visar också hur jag vill att staden ska se ut. Ren, ingen resterande is eller snö eller sådant otäckt. Torra gator, fågelsång och knoppar. Det vill jag ha. För jag vet att det kommer bli lite tungt att återvända också. Rastlösheten som infinner sig efter ett tag och allt det där. Saknaden.
Men först, en hyllning till allt som jag längtar efter!

Saker jag vill göra när jag är åter i Göteborg:

Åka till kyrkogården.

Promenera in till stan och stadsbiblioteket via näckrosdammen.



Åka jättemycket spårvagn.



Pyssla med mina växter.




Börja med sådden.

Klippa mig hos Camilla på Junkstyle.

Köpa ett par Veja. Bästa skorna! Extremt gärna i just den här färgen, eller ljusa.




Tatuera mig. Kanske det här motivet:




Promenera längs vattnet.





Men framförallt umgås med de mina. Åh, vad jag längtar efter det.

Sen är det bara att invänta att Kajsa och Alex kommer tillbaka från Mexico. Sen kan sommaren börja och alla bitar falla på plats.

Lusaka.

Jag kommer att sakna klimatet.

Jag kommer att sakna smakerna. Frukten, ölen och maten.

Jag kommer att sakna alla trevliga människor jag möter i vardagen.

Jag kommer att sakna spontaniteten och enkelheten.

Jag kommer att sakna dofterna. Bränt, blommor och regn.

Jag kommer att sakna himlen och solen.

Jag kommer att sakna ljuden. Syrsor, musik och hundskall.

Jag kommer sakna livsrytmen.

Jag kommer att sakna att känna mig så lugn och lättsam.

Jag kommer att sakna mina vänner.

Jag kommer att sakna stjärnhimlen.

Jag kommer att sakna känslan.

Djur.

Maria (som jag bor hos) har en liten hund. Buju heter han och ska vara en korsning av malteser och pudel. Han är liten, fluffig och väldigt kelig.




Han älskar att ligga uppe på kuddar i soffan. Ibland kallar jag honom för the pillow dog, för han är litegrann som en kudde...med ben. Ligger där bland kuddarna och tigger kel. Söt är han, lille Buju.








Vi har inte särskilt mycket insekter här i huset (lägenheten, egentligen) men ibland så dyker det upp nån stackare. De som inte överlevt vistelsen här inne helt enkelt. Förutom spindlar, såna har vi. Men det är bara platta väggspindlar som håller sig ur vägen så det är verkligen inget problem. En och en annan förvirrad liten ödla, både geckos och andra varianter, kan leta sig in ibland också. Men de är ju bara söta.

Och nu vet jag i alla fall en person som kommer att tycka att det här är en bild på en otäck och väldigt stor nattfjäril (?). Själv tycker jag den är rätt fin och såklart är det lite sorgligt att den ligger död här på vardagsrumsgolvet.





Jag tänker alltid på morfar när jag sätter en tändstickskask bredvid något för att visa på storlek. Det är fint tycker jag, de där små sakerna som minner om en speciell person. Som att jag tänker på mamma när jag viker örngott och kökshanddukar. På det vis hon lärde mig.

Chibuku.

Igår firade vi att John har fyllt år. Roligt!
Först lagade jag en fiskgratäng. Kan ni tänka er! Fisken kanske inte var så mjäll som man önskar, men det var en helt okej king clipper som fick gott sällskap av sås och potatismos, eller pommes duchesse om man ska vara lite fin så.
Till maten vin och sedan öl och presentwhisky till efterrätt. Vi har en grej med att köpa så billig sprit som möjligt, rom för 21 000 kwacha (ca 30 kr), whisky för 35 000 och så vidare. Flaskan som jag letat fram dagen till ära kostade hederliga 27 000 och var nog sämst hittills, haha!
Men inte tog det slut där, nä, presentkavalkaden fortsatte, även nästa sak i drickbart format. Chibuku. Eller, låt mig återkomma om det där. Drickbart.


Så här glad var John över sin första förpackning Chibuku!

Chibuku är en form av öl. Eller alkoholhaltig dryck i alla fall. Majsöl, typ. Billigt är det, mellan 1500-3000 kwacha för en liter. Ca 6 procent. Den här kommersiella kallas Chibuku Shake Shake, eller i vardagstal "shakes", "shakers". Eller fattigmansöl, poor mans beer/drink. Man kan inte köpa chibuku där man normalt köper alkohol utan de säljs enbart i compoundsen. Det ligger ofta tomma förpackningar i dikena och man ser ibland män som raglar runt med en shake i handen på helgerna.




Taste the goodness står det på förpackningen. Vet inte vi exakt höll med om det där, goodness. Lukten när tetran öppnades efter att ha skakats, ja man måste skaka om den innan man dricker. Vätskan separerar nämligen. Därav namnet, Shake Shake. Shake before drink! Mmm, visst börjar det vattnas i munnen nu?



Hur som helst. Doften påminner om degspad. Alltså ganska mycket jäst. Och lite surt.
Smaken? Ja. Sur. Konsistensen är lite lätt grynig, lite tjock så. Öl och middag i ett, liksom! Färgen...ja, ni ser ju.



John var betydligt mer tapper än jag då han drack upp hela glaset. Ett litet glas förvisso, men ändå. Själv lyckades jag bara sippa några små klunkar och sedan tog det stopp. Grynigheten och det sura var helt enkelt för mycket för mig. Det är nog verkligen en "acquired taste" som man säger.
Sedan slog tanken mig, tänk om just den här tetran är lite gammal? Kanske är färsk chibuku godare? Åh, vem vet. Undersökningarna fortsätter. Kanske.




Roligt var det- våra äventyr i den traditionella dryckeskulturen och firandet av födelsedag!

Flöde.

Idag släppte någon slags kramp gällande plugget. Bara känslan av att få någon slags struktur på uppsatsen, den räcker långt.
Det enda jag har i huvudet nu är postkoloniala teorier, konventioner, African Charter (afrikanska stadgan om mänskliga (och folks) rättigheter) och annat spännande. Jag har fullkomligt snöat in på en bok om postkolonial teori som bekräftar mina tankar om just det ämnet. Hur underbart är inte det?
Sen vet jag inte om jag kan använda den så mycket i uppsatsen, men ändå, det är underbart att få nya kärlekar på det viset.

Just nu trivs jag mycket bra med min akademiska roll. Imorgon kan det åter ha förändrats och jag kanske funderar över varför jag inte blev polis eller nåt.
Men idag, idag är det härlig energi som flödar!




Så här kan det se ut när vi pluggar. Gott kaffe!

Uppsats.

Så var det dags att börja ordentligt med uppsatsen. Tänkte att det skulle kännas inspirerande, mitt ämne är ändå intressant. Men det tar emot ganska mycket. Längtar efter lite ledighet vilket också är konstigt då jag hade massor med ledigt över jul och nyår och så.
Men rygg i rygg kanske inte alltid är det bästa sättet.
Nåja, det ska nog lossna snart. Det brukar göra det. Jag har ju en vän här som också är student, John, och vi har kommit igång med att träffas för att plugga ihop. Det är skönt att ha någon att kasta ut tankar och funderingar mot när man sitter där och kämpar.
Heja oss!

Planen för idag är att åka till immigration och se om mitt temporary permit är klart. Mina 90 dagar som man får på visumet har ju tagit slut för länge sedan.
De är inte snabba på det kontoret. De säger först att det ska ta två veckor att få ett sådant tillstånd. De flesta jag känner har fått vänta dryga halvåret... Men så länge man har kvitto på att man betalat för sitt tillfälliga uppehållstillstånd så är det okej. Jag kommer inte att bli utslängd ur landet med andra ord.

Sedan när jag varit där så ska jag äta lunch med Maria på vår favoritrestaurang, Oriental Garden. Efter det ska vi försöka boka klipptid. Mitt hår är väldigt långt och börjar bli slitet så dags för saxen!

Sedan, på eftermiddagen ska jag umgås med uppsatstankarna igen.
Min dag idag.